Buller i naturområden
Det är väl känt att vägtrafikbuller påverkar både människor och vilda djur negativt. Buller upplevs störande, och leder till stress och ohälsa. Hittills har man hanterat detta problem främst i bebyggd miljö. Men även i naturmiljöer är tekniskt buller en allvarlig störningsfaktor, som för människor leder till minskade upplevelsevärden och försämrad rekreation, och för många djur kan ha drastiska effekter såsom ökad dödlighet och försämrad reproduktion.
Vägverkets existerande allmänna råd för buller i friluftsområden används sällan eller aldrig. En orsak till detta kan vara bristen på metod för att kartera problemet.
Effekterna av bullerspridningen omfattar stora delar av landskapet, och bör därför betraktas som ett betydande miljöproblem. De negativa konsekvenserna är rimligen störst i särskilt värdefulla naturområden, och åtgärder bör i första hand riktas mot sådana områden. Även internationellt saknas i princip strategier för åtgärdande av buller i naturmiljöer, trots att problemet varit uppmärksammat under flera decennier.
De studier som genomförts kring effekter av trafikbuller på biologisk mångfald har identifierat samband mellan dos och effekt. I studierna har gränsvärden för vägtrafikbuller i värdefulla naturmiljöer föreslagits. Existerande kunskaper om effekterna av trafikbuller kan användas för att lägga upp en strategi för effektiva åtgärder. Nya studier kan stärka underlagen för en sådan strategi, och öka effektiviteten genom att åtgärder kan riktas dit de gör största nyttan.
Inom temat Buller i naturområden ska TRIEKOL utveckla en metod för att identifiera, kartera och rangordna konfliktpunkter för vägtrafikbuller i värdefulla naturmiljöer längs de existerande väg- och järnvägsnäten. Metoden ska också kunna användas i tidiga planeringsskeden för nya väg-/järnvägsprojekt (t.ex. inom en landskapsanalys). Den resulterande karteringen ska vara ett effektivt beslutsstöd i transportverkens pågående processer (t ex planering för nyanläggning eller uppgradering av infrastruktur, bristanalyser av befintlig infrastruktur, åtgärdsplanering) och skapa underlag för dialog med övriga aktörer i landskapet. Metoden ska fungera för uppföljning av effektiviteten av genomförda åtgärder.
Metoden ska i sin slutversion kunna identifiera vilka vägar/järnvägar som medför kritisk störning med avseende på miljömålen och/eller andra utvalda bedömningsperspektiv (t ex internationella åtaganden eller ekonomi). Projektet utgör en pilotstudie för en nationell kartering av konfliktpunkterna. Projektet kan också ligga till grund för liknande karteringar utomlands, vilka idag i stort sett lyser med sin frånvaro. Projektet har därmed internationell betydelse.
Projektledare: J-O Helldin, Centrum för biologisk mångfald
Medverkande:
Per Collinder, Ekologigruppen AB
Daniel Bengtsson, Ekologigruppen AB
Åsa Karlberg, Trafikverket
Tekniskt buller stör i naturmiljöer som stadsparker, grönområden och naturreservat. Studier av hur buller påverkar fågellivet och friluftslivet pekar mot likartade gränsvärden. Figurerna visar hur trafikbuller kan påverka både förekomsten av fågel (B), och andelen besökare i grönområden som är nöjda med ljudbilden (A) (Reijnen R., Foppen R. och Meeuwsen H. 1996, Nilsson M. E. 2007).
